Om SOIF

Historia

1946 genomfördes den första centrala bandagistkursen i Sverige. Den genomfördes i SVCK:s (svenska vanföranstalternas centralkommitté) och hantverksinstitutets regi. Under denna kurs bildade man Sveriges Bandagisters Förening. Detta skedde på initiativ av bandagemästaren vid vanföreanstalten i Stockholm, Gottfrid Pettersson.

Föreningens uppgift skulle vara att verka för att kvalifikationer och standard inom yrket skulle höjas, att följa utvecklingen och att verka för att medlemmarna uppnådde en berättigad och likvärdig standard vad gällde anställnings och avlöningsförmåner.

Föreningens första ordförande var bandagist Erland Erlandsson vid vanföreanstalten i Stockholm. Han var ordförande mellan 1946-1955. Mellan 1955-1964 var bandagemästaren i Lund, Ivan Holmberg, ordförande i föreningen. Holmberg var en stor tillgång för föreningen då han hade engagemang på flera håll. Han hade höga poster inom kommun och landsting. Under denna period auktoriserades de första bandagisterna. Detta skedde genom Svenska Ortopedföreningens försorg. Det var fyra stycken och året var 1956.

1964 tog en legend inom svensk ortopedteknik över ordförandeskapet, nämligen Gunnar Holmgren. Gunnar Holmgren blev 1974 utnämnd till medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet. 1975 bytte föreningen namn till Sveriges Ortopedingenjörers Förening. 1979 hade föreningen ca. 150 medlemmar. På grund av den nya lagen om personuppgifter kan ännu inte all information läggas ut. Sidan kommer att kompletteras efter hand.

Idag

Sedan 1946 har både samhället och branschen förändrats. Vi ser idag en ökad digitalisering, ändrade tillverkningsmetoder och evidensbaserade arbetssätt där vi numer i upphandlingar ser fokus på kvalitet och inte pris.

Klicka här för att läsa styrelsens mål och visioner 2017.